Vilken annorlunda resa det här blev! Dottern landade idag dag 18 av 21, men jag tror inte jag landat än. Nikotinstoppet och den abstinensen (fortfarande i chocktillstånd över styrkan i det giftet) och sen det att vara ifrån den man jag träffat efter att vi bara gått ut i 5 veckor. Omvälvande tider!
Det ska faktiskt bli skönt att komma hem till vanliga rutiner och sedan få börja planera för en "vanlig" resa ;D
Jag är stolt över att jag är nikotinfri och längtar hem till mannen, gymmet, att ta kontakt med flera privatpersoner plus en socionom som hört av sig om mitt första manus, och att få skrivandet på plats igen. Den här resan blev ett heltidsgöra men jag har småresor inplanerade hemma- jul hos mamma i Göteborg, Stockholmsweekend och Dalarna till sportlovet, så fler äventyr står för dörren.
Jag var på möte i min förening igår och det var en underbar stund. Jag och min väninna här nere var ensamma där och vi tog upp hela mötestiden på 1,5 timme! Det blev ju ett kvinnomöte och vi har båda haft omvälvande tider i livet. Det är så magiskt med möten! Det hon delade med sig om var precis vad jag behövde höra och vice versa. Vi avslutade och sen skjutsade hon oss till hotellet och vi log i ett. Ibland är det så där extra perfekt när "proppen" lossnar inuti mig och saker kommer ut som jag gått och haft men inte kunnat se för vad dom var. Igår var ett sånt tillfälle. Grymt :)
Det är ju det med beroendesjukdomen- om jag inte får lossat såna där proppar så blir jag så andligt förstoppad till slut att det blir smärtsamt. Då leker jag med risken för återfall! Det är därför regelbundna möten och en regelbunden kontakt med min sponsor i mitt solvstegsprogram plus mina vänner är av yttersta, livsnödvändighet för mig.
Jag kände verkligen livet spira igår. Ljuvligt.
Nähä du kära läsare. Idag blir det en kort blogg. Jag är lite sockerstinn och ska ta mig en promenad. Dom har mycket gott godis och alldeles för goda kakor här! "GYMMET- jag kommer snaaart!"
Jag önskar dig ett trevligt slut på veckan och en underbar helg. Så hörs vi nog när jag är tillbaka på nordliga breddgrader i nästa vecka.
Ha det gott så länge och på återseende hoppas jag!
Labels: Beroendesjukdom, Bok