Nedsövning...

Imorgon ska jag sövas. Ett mindre och rutinmässigt ingrepp så jag är inte mer orolig än medeloroaren för själva operationen däremot känns det urläskigt att jag ska få narkos i min kropp. Jag blev nedsövd flera gånger under åren då jag missbrukade och jag minns hur jag njöt av känslan då anestesin tog över hela mitt system och jag genomsyrades av en känsla av optimal drogeufori. Idag mår jag illa av bara tanken på den där första dags slurken alkohol och den åverkan den gjorde på min person och att tänka på narkosen, som är ett så mycket starkare rus, gör mig mentalt svimfärdig.

   Jag har vägt för och emot att göra den här operationen och för väger väldigt mycket tyngre. Riskerna med att låta bli är oacceptabla. Jag kommer att komma ut på andra sidan av den med mitt tillfrisknande i behåll och jag kommer att behöva vara vaksam framöver. Jag var nästan hejdlös i mitt jagande efter avstängning och sinnesförändring och jag ber för att jag inte väcker det monster som sover...

   Håll tummarna för mig kära läsare. Nu ska jag ägna mig åt någon annan än mig själv en stund- den bästa medicinen ;)

   Trevlig kommande vecka på dig och på återseende hoppas jag!

   Kram till den som vill ha!

Labels: , , , ,