Att vara befriad från att behöva använda sinnesförändrande medel är nog det något som jag är mest förundrad över i mitt liv. Dagarna går. 2150 dagar idag faktiskt, vilket är detsamma som 5 år 10 månader och 18 dagar.
Att "behöva använda" kan låta svagt i den oinsattes öron men det var inte så min verklighet såg ut när jag var fast i mitt missbruk. För mig var det det som jag trodde höll mig ovanför ytan som människa. I eftertanken ser ju jag, precis som vem som helst som inte är fast i ett missbruk, att det var det enda som höll mig tillbaka som människa och det som faktiskt, sakta men säkert, urlakade min kropp och själ...
Uttrycken "med en stärkare innanför västen", "styrketår", "glädjetår", "tröstsup" var inte några glada ord i rimmande nubbevisor för mig utan rena och skära existentiella nödvändigheter. Jag kunde inte gå upp, ut eller in någonstans utan mina stärkare. Jo, möjligtvis med siktet inställt på att fixa stärkare. Punkt. Och guuu' så skönt det är att slippa! Varenda dag är jag tacksam för den här befrielsen. Jag trodde inte det kunde hända mig.
Nu har jag hopp om bra dagar. Jag såg andra som hade bra dagar utan att berusa sig och kröp till dom med hopp om att få hjälp den dagen när jag inte orkade mer. Nu har jag upplevt alla dessa dagar och hoppet lever i mig själv idag. Nu är jag ett levande hopp för andra som vill hitta en väg ut ur vansinnet.
Tacksam är bara förnamnet.
En fin helg har snart gått till ända och jag ska fortsätta nästa vecka med min utvärdering av hur träning vid 6 på morgonen funkar för mig och om det är förenligt med dotterns morgonrutin. Hittills går det över förväntan bra och jag fick mycket gjort förra veckan. Dottern hade svårt att sova eftersom det var första gången hon skulle vakna av egen väckarklocka och var uppe och fnulade mitt i första natten vid flera tillfällen. Hon yrade iväg till skolan med fem timmars sömn i måndags men sen gick det bättre och bättre onsdag och fredag. Spännande fortsättning följer kära läsare ;)
Med önskningar till dig om en fin kommande vecka rundar jag av det här inlägget med ett rungande
HejHopp!Labels: Bok, Drogfrihet, Jag ville bara dansa, Missbruk, sinnesförändrande