Lotten Säfström - Author & Lecturer. Salto De Vita Publishing. : Hemma igen :)

Jag älskar verkligen Malmö! Jag började flytta vid 8 månaders ålder och hade flyttat 5 gånger när jag var 5 år. Idag har jag äntligen hittat en stad jag är kär i och det är Malmö. Om 2 månader har jag bott här i 11 år!!! Det är överlägset rekord på att bo i samma stad. I och för sig har jag flyttat 7 gånger sen jag flyttade ner hit, men i mitt hem har jag nu bott i 5 år och 2 månader och 28 dagar. Det är rekord i tid på att ha haft samma bostad. Rekordet innan det var nästan 3 år i Bomhus utanför Gävle när jag var mellan 2 och 5 år gammal.

Det största och finaste med att Lotten Säfström slagit rot är befrielsen från det ständigt längtande, suktande och jagande drivet att dra, förnya och lämna. Jag har på känn, och en dröm, om att en dag flytta igen men det blir till varmare breddgrader i så fall och en fast punkt i Malmö tror jag alltid jag kommer att behålla.

Det konstiga d.v.s. nya med mig i den här planen är att den här gången ligger den därinne och gosar sig utan att driva mig till vansinne av rastlöshet. Jag har kommit långt! I mitt missbruk drev jag igenom sånt jag ville ha hänsynslöst och oavsett konsekvenserna för mig eller andra, fast då handlade det mest om den inskränkta tillvarons fokus på att fixa droger. In i tillfrisknandet fortsatte jag att se till att mina idéer förverkligades oavsett vad det kostade utom min drogfrihet. Med tiden har jag dock insett att just det där drivet är farligt för mig, för min omgivning och hotar det viktigaste av allt – det primära som är att ta hand om min beroendesjukdom.

Drivet göder en förnimmelse av att vara otillfredsställd. Min tacksamhet och min tillit, som är bärande för min drogfrihet, kuvas av missnöjet och brain-stormarna som ödelägger min sinnesro...

Tacksamt gör jag vad jag ska och tillitsfullt håller jag mig öppen för möjligheter som kommer i min väg – när jag har en bra dag d.v.s. (he-he) När jag inte har det då är det jag som syns som suddig fläck i tornadon som drar förbi runt hörnet i Malmö... och sen är det jag som ligger och sover 12 timmar i sträck och får sen kämpa hårt i veckor för att fylla upp tornadons utsugna öga med ny tacksamhet och tillit (mindre he-he-igt) Bättre att vara i den ro jag har i vara just här, just nu och njuta av den här förunderligt mysiga staden.

Trevlig fortsatt helg på dig kära läsare och jag hoppas du också älskar där du bor. Annars får du väl göra som jag och flytta plus, minus 66 gånger tills du hittar rätt ;)