Godisintaget har varit på en godkänd nivå. Du som följt bloggen kanske kommer ihåg mitt godisstopp för ett tag sen. Påsken var inte inräknad – nåt ska man ju ha :) men igår märkte jag dock att gränsen för måttligt bruk överskreds och beslutet är förnyat. Fruktsallad och två små gömda chokladägg idag, sen får det vara bra igen.
Mat var aldrig viktigt för mig i mitt missbruk. Snarare ett nödvändigt ont. Ibland blev jag påmind om att jag inte ätit på några veckor, till och med månader. Det är otroligt att jag har några hjärnceller kvar! Ja, att jag lever för den delen.
När jag varit drogfri i två år stod jag i köket och lagade middag en dag. Plötsligt slog mig en väldigt klar och ny insikt:
”Jaha! Det är med mat som vanligt folk 'stärker sig'!”
Det låter nog overkligt för dom flesta att en så självklar sak kunde slå mig som ett !Eureka! men så var det verkligen. Sen har jag mycket med att vänja mig med allt ikring det – fortfarande. Eftersom jag har barn så har jag skött mathållningen under dom här 6 åren i drogfriheten. Trots det är det inte många dagar per månad som matlagning känns som en naturlig del av min dag.
Fast det kanske är så för många människor – därav snabbmat, microvågsugnar och nudelkoppar ;)
Nu ska påskhelgen avslutas med ett sista släktbesök och sedan ut i handeln och köpa kidsets vårskor. Kylan måste motas med att jag förbereder värmen på ett barn med foppatofflor, gympadojor och sandaler. Vi får tro på SMHI om att värmen smyger sig in över riket :)
Trevligt helgslut på dig kära läsare!
Kram till den som vill o' Go, Gla' Påsk tills nästa år, kära du!
Labels: Drogfri, Jag ville bara dansa, Lotten Säfström, Nykter