Vilken tid i livet! Jag har drömt om att skriva en bok sen jag var 5
år gammal och nu, 12 dagar efter att den landade färdigtryckt,
börjar det sjunka in att jag faktiskt gjort det.
Tanken på att
skriva har jagat mig genom de sinnessjuka åren och ända in i märgen
har jag kunnat känna hur jag gjort våld på min talang. Avskärmat
mig från mitt egentliga yrke. Det är otroligt skönt att ha kunnat
genomföra det här och få ge tillbaka till världen så gott jag
kan. Den skada jag gjort i mitt missbruk är oåterkallelig – det
enda jag kan göra är mitt bästa idag. Det är ett ansvar jag
alltid behöver hålla färskt i mina handlingar.
"Jag ville bara dansa"
har fått sin första bokhandel!!! Arken i Lund! :D
I brist på annat
får jag dra till med ett uttryck från 80-talet - MAXAT!!! (hehe)
Det
är inte illa för en liten bok som bara sett dagens ljus i knappt 2
veckor! Kuuul! Vi ska leverar den i veckan. Så från och med nästa
borde den gå att köpa där. Så himla roligt.
Annars har jag klarat Sveriges
Radio och idag ska jag intervjuas av Malmö Stads personaltidning.
Det ska bli fint att få tacka alla som funnits där för mig när
jag blev beredd att be om och ta emot hjälp.
Vi bor i ett
fantastiskt land där det finns enorma resurser att tillgå. Jag vet
att vissa hamnar i kläm men jag tror att vi är många fler som
faktiskt blomstrar tack vare våra kommuners resurser.
För mig var det så att när jag
inte längre hade något att dölja öppnade sig en guldgruva av
möjligheter inom kommunens enheter - både för min dotter och mig.
Tacksam ;)
Nu ska jag ta en liten cykelrunda
och friska upp mellan öronen. Havet, staden och medmänniskorna ska
få sippra in i det här väldigt självcentrerade sinnet LOL Författarskap är ett märkligt yrke för en beroende som egentligen behöver allt annat än
vistas ensam i sin egen skalle LOL 2!!!
Stor kram till den som vill och jag önskar dig en härlig dag kära läsare.
Tack för att du finns! :)