Tänk att jag var så allergisk mot tanken att höra till. Att vara en del av någonting, att vara en av kuggarna i hjulet som fick saker att hända. En av mina värsta vanföreställningar var att jag, jag och jag var dom enda som förstått, kunde och klarade nåt. När jag nu tittar på vad jaget åstadkom var det faktiskt uteslutande en enda spikrak väg i ett utdraget psykiskt, fysiskt och andligt utarmande självmord.
Så förrädisk är den här beroendesjukdomen. Den driver till isolering, hänsynslöshet och nedbrytande beteenden tills livskraften sugits ur en totalt. På alla plan.
Tacksam att jag blev tvingad till hjälp så att jag fick förklarat sjukdomsbilden för mig. Tacksam att jag till slut tog den till mig och bad om hjälpen för mitt livs skull. Tacksam för att få höra till idag.
Beroendet är verkligen en fruktansvärd sjukdom. Mitt råd till anhöriga står fast - sätt gränser. Ta vara på din energi som du ska använda till att berika din egen existens. Låt inte beroendesjukdomen suga ut dig också - det räcker med förluster nu! Sorgen är ofrånkomlig och sund, men att försöka ändra på missbrukaren är förtärande.
För mig var det oerhört viktigt att få börja sakna mina anhöriga - att få lära mig genom att längta efter, att jag också faktiskt hör till. En helt ny upplevelse som kom när mina nära och kära inte orkade hålla mig om ryggen längre. Jag tror att det var den största delen till att beroendesjukdomens grepp om mig släppte - att det för första gången föddes en längtan inom mig till att vara få med, att existera tillsammans med andra, att vara en kugge bredvid dig...
Funderingar en fredagsmorgon när helgen står för dörren. Det har varit en händelserik vecka och jag har vilat väldigt mycket efter måndagens ståhej. TV - SVT Sydnytt, radio - P4 Malmöhus och föredrag på den nationella konferensen om hemlösa kvinnors utsatthet för våld.
SVT "Grövre våld mot hemlösa kvinnor"
P4 Malmöhus - "Lotten levde för drogerna i 25 år"
Dagen "Malmö Stad värd för konferens om våld mot hemlösa kvinnor"
Jag fick grundat en vidare självkänsla vad gäller min förmåga att hålla föredrag. Det ska vara en balans på avgrundens rand verkar det som - då fungerar jag bäst. Samtidigt som jag har en hel del material att dela med mig av. Det börjar staka ut sig så att jag även kan förmedla beroendet ur en vinkel där en person som inte har några erfarenheter av sjukdomen ändå kan identifiera sig i den mänskliga aspekten av vad jag föreläser om.
Polishögskolan hörde av sig igår ;) Jepp! TACKSAM! Tänk att få föreläsa för vår ordningsmakt - ännu en del av sanndrömmen :D
Kära, kära läsare. Jag hoppas du får en helg fylld av ljus och värme. Hör av dig till dom du hör till. Skriv här om alla du hör till är bortresta eller har stängt av mobilerna. Det finns alltid någon att höra ihop med - det måste inte alltid vara anhöriga som göder känslan av tillhörighet.
En stor och stark kram till den som vill! Härmed avslutar jag dagens inlägg med ett samkvämigt rungande och fyllt av fin-helgs-önskande
HajHaj!
Labels: Behandling, Beroende, Beroendesjukdom, Droger, Familj, Föreläsning, Hemlös, Jag ville bara dansa, Lotten, Lotten Säfström, Malmö Stads hemsida, Missbrukare, P4, SVT, Sydnytt, Tillfrisknande