Ja! Ja! Ja! Nu är processen igång på riktigt! Vilka födslovåndor, men precis som med barnafödande - "So worth it" - och nu är allt det onda glömt
*lysande, skinande :D*
Mmm - nu är jag i mitt rätta element. Underbart. Bok2 blir annorlunda men ändå inte. Och det blir bra så. Jag har tvivlat men nu sitter magkänslan exakt på plats. 60 boksidor klara - 240 kvar (alltså ca 160 datorark à 1,5 radavstånd). Ultraskönt!
Helgen har varit alldeles underbar. Jag är så kär i min fästman! Vi har saknat Krillet som varit bortrest hela helgen men, men uppoffringar krävs för att barnet ska få utveckla ett liv utan föräldrars ständiga uppassning ;)
I lördags var dock saknaden särskilt påtaglig då vi hamnade på fyrverkeritävling i Lund. Pyrotekniska - tre gäng från högskolorna i Luleå, Chalmers i Göteborg och Lund tävlade mot varandra i mäktiga fyrverkerikompositioner. Överväldigande! Jag bara stod och skrattade av glädje - jag älskar fyrverkerier och här fick jag tre portioner av pur mäktighet. Jag hoppas det blir ett återkommande event.
Annars har det varit en lite upp och ner helg vad gäller vänner och bekanta. Jag träffade på en av mina allra mest älskade väninnor som kommit tillbaka från ett långt återfall och jag grät av glädje och förtvivlat hopp. Måtte hon stanna kvar i drogfriheten! Jag fick höra om andra som gått ut i missbruk igen samtidigt som jag fått kontakt på fejjan med en gammal väninna som jag använt droger med och som också hittat ut.
Jag är förunnad med ganska många ur mitt förflutna som lever tillfrisknande liv idag. Jag är också förunnad med att jag tar mitt tillfrisknande på stort allvar. Det ska inte bli jag som tar återfall! Inte på min vakt, som man säger till sjöss! Så länge jag tar ansvar för att jag har beroendesjukdomen har jag inget att vara rädd för! Så det så.
Sen är det alltid en sorg att den här sjukdomen tar så extremt många liv och då inte "bara" den som missbrukar utan anhöriga, närstående och brottsoffer som lever stympade liv p.g.a. de sjuka och fruktansvärda yttringar den beroendesjuka personen förpestar tillvaron med.
Upp med ögonlocken för vad alkoholen ställer till med! Siffrorna är skrämmande! Skulle potatis ställa till med såna konsekvenser skulle den förbjudas på en vecka. Varför håller vi alkoholen så krampaktigt om ryggen om det bara är "ett glas vin till måltiden för att förhöja smaken på god mat" vi är ute efter...
Reflektioner ur stilla morgonstunds tankar...
Kära läsare - nu till en mycket trevlig not. Jag önskar dig en underbar vecka i kärlekens tecken. Den här veckan är det ju lite extra tillåtet med hjärtan, kramar och uttryck för gemenskap. Du kanske till och med vågar ta chansen på den där personen du gått och haft det där extra, extra goda ögat till.
Tips - Choklad går alltid hem ;)
Nu ska jag skriva vidare. STOR kram till den som vill. Med ett tangentsmattrande rungar jag nu av med ett hjärtligt och kramigt
HajHaj!
Labels: Alkohol, Beroende, Beroendesjukdom, Bok, dotter, Drogfrihet, Familj, Förälder, Förlovad, Jag ville bara dansa, Junia, Lotten, Lotten Säfström, Nykter, Säfström, Tillfrisknande