Lever med minnen av min älskade mamma...

Det är en tid av sorg och av glädje varvat med känslor av overklighet. Hon har ju alltid funnits där.

Jag har varit uppslukad av en onämnbar upplevelse av tiden. Känslor som spänner över snart fem årtionden sköljer över mig i vågor knutna till minnen av den person som sett mig längst i hela mitt liv.

Det är svårt att finna frid men dom sista dagarna har en ny sorts ro börjat gro från djupet av min varelse. Den sprider sig och grenar ut i vad jag gör och hur jag ser min värld. Jag börjar förstå att den här nya delen av mig är en plats för min mamma på jorden. Hon bor i mig.

Jag längtar till att ha mitt gamla liv tillbaka men förstår nu att det blir ett nytt vävt med det gamla som kommer att bli min vardag - såsom det i och för sig alltid varit, då var stund är ny. Fast med detta livsomvälvande som hänt verkar det mycket mer som att en ny verklighet föds i denna tid av kraftig overklighetsförnimmelse.

Kära läsare. Jag önskar dig en fin vecka.

Stor kram till den som vill!

Med ett rungande över hav och land fyllt med respekt och kärlek till alla mammor, pappor och deras barn på vår underbara jord ropar jag ur mitt innersta inre en hyllning till allt liv på jorden -

Tack och lov att jag fått liv!

Labels: , , , , ,