En bearbetning av sorgen i dykarutbildning samt allt att ordna med.

   Det går sakta framåt. Att det här skulle vara så svårt. Det hjälper att få ta hand om min mammas dödsbo faktiskt. Tankar går till henne och hennes samtidigt som känslorna får pendla mellan sorg, kärlek och tacksamheten till alla och allt vi fått uppleva tillsammans.
   Jag orkar men det är nära till att längta bort. Dragning till att bo på den där utopiska öde ön smyger ständigt i periferin.
 
   Krillet och jag har påbörjat en dykarutbildning och däri får drömmar om en tillvaro i paradismiljö ett verkligt utlopp. Mammas man var marinbiolog och av honom fick Krillet sin första snorkelutrustning när hon var 5 år. Nu gör vi det som både han och mamma såg fram mot att barnbarnet skulle få förverkliga i sitt liv :) Det känns som att hedra de bådas minne!
   Mycket plugga livsviktig teori just nu och 4-8:e augusti gör vi praktiken och slutprovet! Heja oss!!!

   Alla sätt är bra utom de dåliga i detta med sorgearbete!

  Den redan planerade bok som jag ska skriva lutar åt en skönlitterär bok och den blir på engelska (tror jag).
   En till boks innehåll tränger sig nu plötsligt och oinbjudet samtidigt helt ohejdbart fram. Jag kommer att få skriva den parallellt. Den lär bli klar långt innan...
  Det som växer fram nu är ett resultat av all information jag rotat fram i statistik och forskning med stort fokus på det positiva i personlig utveckling med att låta bli alkoholen.
   Även alkoholens åverkan för barn, unga och den vuxna individens hälsa samt den hämmande samhällspåverkan som drogen har kommer såklart att bli invävt i innehållet, men fokus blir ändå på allt vad vi har att vinna och hur mycket rikare livet blir utan drogens hämmande faktorer.
   Spännande fortsättning följer ;)

   Stor kram till den som vill!

   Kära läsare - jag önskar dig en fin vecka i vårt svala sommarsverige - i alla fall i Skåne. Det går över och varmare baddagar kommer!

   Att ta mig med min sorg genom konstruktiva dagar är overkligt svårt ibland men jag hör min mamma peppa mig i bakhuvudet. Hon var så stolt över allt jag gjort och gör och det sista hon vill är att jag ska sluta göra bra saker. "Jag håller på mamma! Jag håller på!" :)

   Med ett älskande, saknande och framtidsbejakande rung avrundar jag dagens inlägg till himlen och tillbaks -

   HajHaj!

 

Labels: , , , , , , , , , , , , ,