Att finnas för andra är ett mycket givande givande.

   Närvaron i livet tycks stärkas när jag får finnas i ett sammanhang med andra.
   I mitt missbruk tyckte jag att andra var skyldig mig sin tid, sina pengar, sin omtanke och mycket mer därtill. Jag nosar på idén om att det berodde på att jag fastnade i utvecklingen redan som barn.
   Någonstans i tre- fyraårsåldern - då när omgivningen fortfarande hade en faktisk skyldighet mot mig. Där i livet, innan jag skulle börja ta mitt ansvar i relationer och sammanhang. Då mina talanger i gemenskap skulle börja utkristallisera sig.
   Jag gick aldrig in i den fasen - idag vill jag kalla den ogreppbara anledningen till det för en beroendestörning. Jag fortsatte bara vilja bli tillfredsställd utan en aning om att jag gick miste om livet - livet som ju faktiskt levs och upplevs med andra människor. Inte som jag gjorde med berusning som "napp" i munnen - helt filtrerad från närvaro.
   Tacksam för att få leva livet RAW ;)

   I dessa dagar får jag finnas för två personer som verkligen har behövt någon som tagit sig tid och i dessa relationer får jag verkligen existera med en utveckling i vad som är viktigt i livet - att älska min nästa SÅSOM mig själv.
   Gränser är kärlek samtidigt som att bjuda till också är det. I utveckling av magkänsla, intuition, är relationer med andra den bästa läraren.
   Var går gränsen för att jag bryr mig eller vill jag bara glänsa i medmänsklighet, och är det viktigt eller oviktigt vilket som om jag oavsett motiv blir ett stöd?
   Var går den fina linjen mellan att att stötta och göra andra en otjänst genom att servera lösningar som ändå inte greppas?

   Härliga utvecklande tider, samtidigt ger ju dessa två personer mig lika mycket - så är det ju i relationer. Vare sig det är meningen eller inte. Min lärdoms stig är jag alltid på, precis som andra är.

   Så den ena är i min ålder och är hemlös men vi har nu tillsammans med socialtjänsten lagt grunden för ett värdigt boende.
   Den andra personen är ungdom och har nu börjat gå i en självhjälpsförening riktad till tonåringar som har och/eller har haft personer i sin omgivning med drogmissbruk. För denna unga människa har det främst handlat om alkoholberoende vuxna.

   Tack och lov för att det går att tillfriskna även för de som utsätts för aktiva drogmissbrukare och att det finns hjälp att få :)

   Nu ska ett Krill upp (ja, hon vill fortfarande kallas Krillet ;).

   Kära läsare! Jag önskar dig en frisk-luftsvecka. Det är i ropet att njuta av promenader och sällskap!

   Nu rungar jag av med ett höstigt och gemenskapigt

   HajHaj!

Labels: , , , , , , , , , ,