Tuesday, 23 September 2014

Medberoende - äntligen UUURVIKTIGT! Ett TV-program som verkligen berör alldeles för många...

   Jag har inte sett det första programmet av "Djävulsdansen" än. Ville skriva mina tankar innan orden i avsnittet färgar. Det handlar om medberoende.
   Äntligen lyfts frågan i en uppmärksammad TV-satsing :) Det här borde tas upp flera gånger i veckan året runt och särskilt i barnprogrammen där den mest utsatta och värnlösa gruppen av medberoende och utsatta finns. Ge dom som lever i sådana kvävda förhållanden luft och hjälp till att locka fram modet att våga vända sig till någon vuxen för att be om hjälp.

   Att upptäcka om den vuxna har ett riskbruk är ganska lätt idag genom att den det berör får lämna ett blodprov som visar hur det står till. Jag hade inga problem med att lämna prover när jag inte hade något att dölja längre - innan dess var det värre.
   Jag har inga konspirationsteorier kring om jag skulle vara så intressant att det kunde vara någon fara för min integritet att lämna blod - särkilt inte om det gäller att skydda ett barn. Har man problem med prover finns ju andra sätt att påvisa att man som vuxen är nykter - blåsa i en mätare t.ex.
   "Angivarsamhälle" var det någon som påtalade när jag föreläst om att jag är så tacksam och otroligt rörd över att jag blev anmäld för att vara full med min då tvååriga dotter, men den personen såg väldigt "glad ut i glaset" - (ännu ett så irriterande smekuttryck och överskylning för vårt lagliga droganvändande...)

   Siffrorna om att en miljon skulle ha ett beroende i Sverige som lagts ut på SVT:s introduktion till programserien, är låga tycker jag.
   Enligt vad jag vet är det ca en miljon som har ett riskbruk av alkohol i Sverige och kring en människa med ett riskbruk får också omgivningen konsekvenser. Sedan har vi 50 - 75 000 narkomaner, 165 000 spelberoende osv.
   Men om vi nöjer oss med siffran om att en miljon skulle leva med ett aktivt beroende ger det ju ändå minst 3 miljoner anhöriga plus ett par miljoner närstående. Minst. Bara där har vi halva Sveriges befolkning som lever med att behöva gå på tårna för dessa psykiskt labila personer - jag har rätt att beskriva oss som så eftersom jag var en av dom och VET hur sjuka vi är när vi har ett aktivt beroende.
   Det är verkligen dags att ta del av vad som hjälper dessa medberoende att sätta stopp för sin decimerade livskvalitet.

   Det är inte okej! Vad som verkligen och utan tvekan är okej är att säga och gorma ATT DET INTE ÄR OKEJ!

Vart Femte Barn! duspelarroll.se

   Att låta barnen gå i kommunens grupper för barn som växer upp i familjer där en eller flera av de vuxna har en känslomässig sjukdom - detta borde vara samhällets skyldighet.
   Att fråga barnen dom rätta frågorna så att det kan bedömas om detta är ett av de fem barn som lever i ett sådant stört hem.

   Att som vuxen värna om sitt egen livs värde och ta reda på var hjälp finns att få - självhjälpsgrupper såsom ACA, Al-Anon, Naranon och i kommunens egen regi finns också alternativ.
 
   På det viset kan fler beroendesjuka hindras från att få härja med andras livskvalitet på grund av sin beroendesjukdom. Både i denna generation och i nästa.

   Att få lära sig vad som är sin egen integritet.
   Att få lära sig att våga gå med hela sulan i golvet istället för att trippa på ömma och skavda tår för en person som inte är tillräknelig.
   Att få utvecklas med fokus på sina kvliteter och intressen istället för att halta efter en sjuk persons hänsynslösa nycker.

   Medberoende väcker mycket i mig som du märker. Mina föreläsningar handlar mycket om hur viktigt det är att förstå hur verklighetsfrånvänd en person i ett aktivt beroende är. Hur viktigt det är att bortse från att personen ofta verkar samlad och klok i mycket av det vi visar utåt när allt faktiskt är en fasad, en manipulation - våra gärningar visar vilka vi egentligen är.
En tumregel i att förstå hur frånvarande en beroende är;

   Hur lite verklighetsförankring en aktiv beroende har i allt som den pratar om visas genom vad personen faktiskt gör. Om personen fortsätter med sitt beroende visar det att den egentligen inte alls har förstått... och inte alls planerat att egentligen genomföra någon förändring i det faktiska livet!
 
   Kära läsare! Jag önskar dig en fin vecka! Bloggar igen i slutet av veckan.

   Nu ska barnet upp ur sin egen säng efter att hon haft en hel vecka med särbopappan. Det har tydligen varit skönt att slippa mig ;) Jag får resa bort oftare tycker dom...
   Pratet om att Krillet vill att vi ska flytta ihop är på tapeten igen men tyvärr mitt älskade barn - det blir en fråga att ta upp, kanske, när du börjar gymnasiet. Fast då blir det nog jag som flyttar hemifrån och dina studentkompisar och du som får ta över här.
   Det blir jag som flyger ur boet till min kille :D (Ja, kära läsare - hon läser min blogg - hehe.)

   Stor kram till den som vill!

   Med en påminnelse om att gränser är kärlek (dom som satte stopp för mig räddade våra liv!!!) avrundar jag dagens inlägg med ett hoppfullt och tacksamt

   HajHaj!
 

No comments:

Post a Comment