Att
prata om känslor är viktigt.
Att
låta barnen definiera känslor och att acceptera sina känslor
är
oerhört viktigt för att skapa en grund för ungdomen och
vuxenlivet.
Alla
känslor är bra att ha och vi har alla möjliga olika känslor.
Att
kunna erkänna även ”ofina” känslor som en del av sig själv
gör
att konflikten om att duga eller inte duga blir enklare att hantera.
Även
frågan om hur andra är och inte är blir hjälpt.
Att
känna sig själv är att känna en annan människa.
Gränser
för vad som är acceptabelt och inte acceptabelt blir enklare att
sätta.
Barnet
kan lära sig att se när en destruktiv känsla råder
och påverkar
ens sätt att vara och må.
När
acceptans av ens känslor uppstår istället för att döma ut den
som ”något en inte får känna, vara”,
föds
möjligheten att identifiera känslan och utifrån det bestämma
vilken roll känslan
ska
få ha i ens sätt att agera samt tänka om sig själv och andra.
Att
få förmågan att se och acceptera alla känslor inombords och
kanske prata om dom
leder
till att ”bra” och ”dåligt” i bedömandet av sig själv och
andra minskar i betydelse =
självacceptans
och acceptans av andra ökar.
En
ständig klassning av att en människa är ”bra” eller ”dålig”
utifrån att ha ”fina” eller ”fula” känslor
skapar
konflikter inombords och med sin omgivning.
När
en däremot kan identifiera och erkänna vad en faktiskt känner
integreras
hela människan och personen får möjlighet
att agera utifrån mer
gynnsamt tagna beslut.
Välj
gärna ur listan utefter nivån barnen befinner sig på.
Använd
övningarna och hitta på egna. Barnen kan ha mycket bra idéer.